Motions & idrottsskador

Skador är antingen av akut eller belastning karaktär. Akuta skador kommer plötsligt och man kan klart bestämma orsak och starttidpunkt.  Akuta skador är vanliga inom idrott med hög hastighet eller fallrisk och lagidrotter med mycket kontakt mellan spelarna. Belastningsskador uppstår oftare vid idrotter med konditionsträning som kräver stor träningsdos och där träningen är enformig. vid tekniska idrotter där samma rörelse utförs många gånger är det vanligt med belastningsskador. Risken för belastningsskador ökar när träningsbelastningen ökar antingen när det gäller tid, intensitet eller antal tillfällen per vecka. Det är vanligt att man ökar tid, intensitet eller antal tillfällen per vecka samtidigt i samband med ett träningsläger eller att man skall börja springa efter vintern. Vid belastningsskador beror det på att träningen innehåller ”för mycket, för ofta, för fort – och med för lite vila”, vilket innebär att träningsbelastningen ökar snabbare än vävnaden hinner anpassa sig. Vävnaderna som skadorna drabbar är ligament, brosk, muskel, senor och skelett.

Vanliga Idrottsskador

  • Muskelbristning
  • Nacksmärta
  • Frusen skuldra
  • Ländryggsbesvär
  • Tennisarmbåge
  • Golfarmbåge
  • Löparknä
  • Benhinneinflammation
  • Fotledsvrickning
  • Hälseneinflammation
  • Hälsporre
Akuta skadorBelastnings skador
Innebandy
Handboll
Skidåkning
Ishockey
Fotboll
Tennis
Gymnanstik
Långdistanslöpning
Cykling
Längdskidåkning
Tennis
Spjut
Tyngdlyftning
Höjdhopp

Riskfaktorer för överbelastningsskador

Inre faktorerYttre faktorer
Bristande rehabilitering av tidigare skada
Anatomiska felställningar
Benlängdsskillnad
Muskelsvaghet
Muskelobalans
Nedsatt balans
Nedsatt kondition
Nedsatt rörlighet
Obalans i rörligheten
Instabilitet i leden
Ungdom/hög ålder
Kvinnligt kön
Övervikt
Undervikt
För oregelbunden träning
För tung belastning
För många upprepningar
För hastiga rörelser
För snabb stegring av träning
För hög intensitet
För kort vila mellan träningspass
För ensidig träning
Bristfällig teknik
För varmt eller kallt
Mörker
Dålig utrustning
Felaktiga regler

Olika typer av idrottsskador

  • Ligament
  • Senor
  • Brosk
  • Muskel
  • Skelett

Ligament

Ligament är en vävnad som förbinder ben med ben, vars funktion är att stabilisera lederna. Korsbandet som sitter i knät är ett ligament.

Ligamentsskador tre nivåer

  1. Lätt bristning – kan vara mycket begränsat med mikrorupturer som ger lokalömhet och stabilitet i leden.
  2. Måttlig bristning med svullnad, smärta, ömhet och stabilitet i leden.
  3. Svår bristning – total bristning med stor svullnad, smärta & instabilitet i leden.

Senor

Senor består av bindväv som sitter mellan ben och muskler. Uppgiften för senor är att överföra kraft mellan muskler och skelett samt bidra till stabilisering av leden. Senskador kan uppträda både genom akuta skador och belastningsskador. Senor är den vävnadstyp som oftast drabbas av belastningsskador. Problemen kallas seninflammation, senskideinflammation, senfästesinflammation och slemsäcksinflammation, samtliga av dessa problem beskriver vilken del av senan som är angripen med inflammation.

Symtom inflammation

·       Smärta

·       Rodnad

·       Svullnad

·       Värme

·       Förlorad funktion

Brosk

Brosk består av bindväv. I en led möts två eller flera ben, där benen möts i leden kallas för ledytor. På ledytan sitter brosk. Brosket skyddar och ger stabilitet i olika delar i kroppen. Brosket i lederna är hårt och halt och gör att benets yta inte slits, skadas och gör att benets ytor lätt glider mot varandra. Broskskador uppkommer ofta vid akuta ledskador i samband med tex fotledsskador eller ledbandsskador i knäet. Skadorna i brosket kan även bero på förlust av broskets funktion vilket är en bidragande orsak till artros.

Muskler

Kroppsmassan består av 40-45% muskler. Muskulaturen är den vävnad som svarar snabbast på träning. Vid styrketräning kommer styrkeökningen redan efter ett par veckor och det beror på att nerverna arbetar med effektivt efter ytterligare några veckor beror muskeltillväxten för strykeökningen. Eftersom styrkeökningen kommer redan efter ett par veckor medan brosk, senor och skelett behöver flera månader för att anpassa sig, detta gör att det är stor risk för skador i samband med spänst- och styrketräning. Knäskålssenan och hälsenan är särskilt utsatta hos vuxna som tränar och hos barn och ungdomar uppstår problem i tillväxtzonerna som fortfarande växer. Muskelskador uppstår ofta vid hastig sträckning eller vid hårdträning så kallad excentrisk träning och leder till muskelstelhet.

Skelett

Skelettet består av ben som är en speciell form av bindväv. Benbrott är antingen akuta frakturer eller stressfrakturer. Akuta frakturer uppkommer efter en kroppsskada där våldet mot benet överstiger benvävnadens hållfasthet tex vid en spark mot underbenet eller en vridning av underbenet. Vid stressfrakturer finns det inte något säkert utlösande trauma utan det handlar om att den ökade belastningen leder till utmattningssfrakturer i underbenet. Detta uppkommer oftast hos långdistanslöpare eller marscherande militärer. Även måttlig belastning hos äldre med osteoporos kan orsaka stressfrakturer. Besvären uppkommer utan trauma utan med tilltagande belastningssmärtor med lokal svullnad och ibland vilosmärta.

Behandling av idrottsskador

De flesta akuta skador drabbar antingen skelett, ligament, muskulatur eller senor och innebär ofta blödning. Vid muskelskador uppkommer ett blåmärke inom 30 sekunder och vid ligamentsskador så syns ett sort blåmärke inom några minuter om det inte behandlas. Målet är därför att behandla så fort som möjligt för att begränsa blödning, minskas smärtan och ge bättre förutsättningar för läkning av skadan. Metoden för akutskada heter PRICE, vilket innebär skydd, kompression, kyla, vila, högläge av skadan. Efter akut fasen eller om man har en belastningsskada är det alltid viktigt att starta med tidig rörelseträning som stimulerar läkning av skada och vidare återgång till fysisk aktivitet och träning. Total vila bör alltid undvikas då det snabbt leder till ledstelhet, muskelförsvagning och försämrad balans och koordination. Rätt utförd och rätt doserad träning är viktigt för att erhålla ett framgångsrikt behandlingsprogram vid en överbelastningsskada och bör utformas i samråd med en fysioterapeut. För att komma tillbaka till sitt dagliga liv efter skada bör en särskild rehabiliteringsplan användas. Rehabiliteringsplanen består av fyra faser med en kortare inledande fas, följt av tålighetssträning, specifik hårdträning och återgång till motion och idrott. Värt att tänka på är att komma tillbaka till sin idrott eller sitt motionsutövande kan ta tid så tålamod hos såväl patient som fysioterapeut är viktigt.

FotSaras idrottsskadebehandling

FotSaras behandlingskoncept bygger på en kombination av fysioterapi och laserbehandling. Denna behandling är vald för att maximera smärtlindringen, främja läkning för att snabbare komma tillbaka sitt vanliga liv. Behandlingsmetoden kan innebära träning, rörelseträning och tejpning.